Butcher’s Bounty

grayscale photo of grilled meat beside knife and fork

Jag möter honom hos slaktaren

vid disken, smörjd i djurfett

han granskar mig från topp till tå

ser ingen skillnad mellan mig

och de skrikande grisarna på krokarna

han säger att han vet

vilken slags flicka jag är

en vild en

som släpper till

njuter av att bli förföljd

en konservativ mans fetish,

nån sån där metoo-tjej

som borde lära sig sin plats

grisar, gråtande grisar

köttet lockar

men han vill hellre svälja mig

vill att jag smakar lite

skarpt, som rakblad

blod, grisar

jakttrofér på hyllan

och grisar, fångade

sjungande grisar

min mun är deras.

Ansökan om kremering

grayscale photo of angel statue

Låt inga blommor

växa på min grav

så att någon kan inbilla sig

att det var vackert

varandet,

bliendet,

skorna jag växte ur

sömmarna som sprack

låt det bara lukta surt av borta

minnet av mig så tungt jordat

att ingen kan släpa mig till himlen

aldrig i livet vill jag existera

för evigt som så här

ofullständig

komma till pärleporten med en kappsäck

full av ångest, bipolaritet, tvångssyndrom

och kärleken jag känt

jag vet vad du tänker säga –

kanske blir jag

fri från alla bekymmer

kanske blir jag

neurotypisk

men är jag

jag då?

Eller bara guds

ideal-The-Sims-karaktär

som jag gjorde som tolvåring?

Om jag inte oroar mig

om jag lägger ner knivarna

om jag slutar röra mig själv på kvällarna

om jag aldrig får en till orgasm

om jag aldrig mer kan hålla din hand

vill jag bli till aska som seglar bort med vinden

och lämna allt jag hade här

Tre enkla steg till glashud

Stod det i Instagram-reklamen

Ovanför en uppenbart airbrushad modell.

Jag stannar upp i mitt scrollande.

Glas. Hud?

Vem vill ha det?

Visst, glas är felfritt och texturlöst

Men det kan inte andas

Och går sönder lätt.

Vad gör man om ens glashud faller i bitar?

Limmar ihop dem och låtsas som inget?

Har ytan en gång knäckts

är det stor risk att skära sig.

På sin egen perfekta glashud!

Jag är hellre ofullständig

än så bräckligt perfekt.

Irl.jpg

man in blue and white shirt

Snälla, beskriv mig

som du minns:

utstickande revben

och blåtireklänning

det slags mord som

ser bra ut på internet

men irl ryggar du tillbaka

när jag närmar mig

så oförskämt frisk,

ful i munnen

och redo att älska.

Istället lärde jag mig

hur man svingar

ett slagträ.

Gud är en köttätare – en dikt

woman holding fork and knife inside room

Jag såg det där.

Framtvingad evolution

i kategorierna

interracial/milf/painal/ebony/teen

(verifierad)

men passar jag verkligen in

någonstans?

Masskjutningar

studsar fram och tillbaka

som pingpong-bollar

inför en domare

som inte verkar bry sig

så länge matchen fortgår

fram med bårbärarna

fram med de sörjande

offergåvor

till en himmelsk mun

som alltid kräver,

aldrig mätt.

Kärlekens kannibaler – En dikt

people kissing scene

Vi anländer

precis i tid.

Jag har tvättat ditt hår

och packat din väska.

Vi checkar in på flygplatsen

där dammstatyer står

med händerna sträckta mot himlen.

Vi delar upp vårt bagage

hjärtan, fingrar, mun

rullar fram på inspektionsbandet.

När vi kommer ut

är himlen full av den mättnad

vi aldrig känt.

Vi är kärlekens kannibaler

dödar aldrig för nöjes skull

bara för att det inte finns något kvar

att äta.